Bildning för mig? Det är både ämnet och människorna du möter.

Jag har inte deltagit i många studiecirklar själv men marknadsfört oändligt många, i mitt jobb inom en förening.

Här är berättelsen om de "cirklar" jag minns personligen.

1. om hästar

Den allra första - så vuxen jag kände mig. Och så ung jag var! Studiecirkeln vi gick då rörde hästar och deras skötsel!

De "tuffa tvillingarna" och deras kusin höll i kursen i ett privat hem. Vi hade ett studiematerial och i våra stall stod olika hästar. Vi hade en grå liten ponny, syrran och jag. Om vi gick båda? Vet ej. 

Det var rätt auktoritärt, som jag minns det, men väldigt spännande! Ledarna bestämde, hade test för att se om vi läst på mm. Var vi var? Jo, någonstans på landet i norr. 

Jag var inte ens 14 år, för då flyttade vi men kunskapen tog jag med mig! Jag lärde mig om "mugg" bland annat, hur du förebygger det hos en häst! Det var tufft men det var lärorikt, och intressant.

2. om mat

Den andra studiecirkeln var mitt i ungdomstiden, efter högskoletiden. Jag ville lära mig laga vegetarisk mat. Utled som jag var på det vanliga...

 

Vi var rätt många på kursen och viljorna blev oväntat starka. Nära nog konflikter!

Ledaren blev överkörd ibland och jag mötte människor med en drivkraft som jag inte mött tidigare. Idag är det väl vanligt, men inte då! Att äta grönt.

Men: Ingen mat fick ens påminna om kött... det blev många och långa diskussioner om det. Jag tror att jag var rätt tyst, men minns hur vi till slut ändå lagade kall och varm (!) smörgåstårta.

Har kvar pärmen med alla recept än idag och jag blev flera år senare vegetarian, dock utan att ta strid på samma sätt.

Jag minns hur jag var lite besviken, hade velat laga mer mat på kursen, men så här i efterhand tänker jag att jag lärde mig mycket om livet. Och om andra människors val. Det var kanske bra ändå? Och bildning när det är som bäst... 

Var vi höll till? I ett gemensamt kök hos studieförbundet. Minns att ledaren också ville prata politik. Det var också oväntat, och inget jag uppskattade. Jag ville laga mat: Vegetarisk sådan. Det var mitt mål.

3. om coronan

Min senaste studiecirkel, säkert över 20 år senare, rörde pandemin! Den var digital till skillnad mot de två första.

Nu var och är jag definitivt vuxen: 50+. Men där fick jag känna mig yngst, alla andra hade fler år på nacken och andra liv och erfarenheter.

Den gemensamma nämnaren där var att vi alla levde mer eller mindre i karantän pga pandemin. Vi delade oron mm. Men kunde samtidigt se skillnader i hur vi förhöll oss till risker mm. Så intressant! Och faktiskt något av en tröst...

Det här var våren 2020 då digitala möten ännu hade nyhetens behag. Att fortsätta sitta några timmar till vid skärmen direkt efter jobbet var en utmaning. Men ämnet fick mig totalt i fokus!

Aldrig att jag ägnade mig åt något annat under de träffarna - jag hade 110% fokus på ämnet.

Ledaren var också mycket erfaren om än inte just med det digitala. Vi är lite bekanta men jag hade aldrig mött henne som cirkelledare. Hon gjorde det med den äran!

Bildning när det är som bäst, trots en pandemi. Och ett är säkert - jag hade aldrig mött de här personerna från Sörmland, Värmland och Örebro län på det här sättet om det inte varit för studiecirkeln.

Jag kände mig trygg, sedd och lyssnad på samt så varmt välkommen. En riktigt fin upplevelse trots en jobbig tid. Jag undrar hur de har det idag! Bildning, med digital bild, ja - det fungerar.

En liten sammanfattning...

Ja: Tre olika studiecirklar - tre olika (delar) i mitt liv.

Idag har jag ingen häst, äter vegetariskt ibland och isolerar mig fortfarande mycket pga pandemin. vad nästa studiecirkel blir? Kanske en om odling eller livsberättelser? Vem vet? Digital? Ja, gärna - när vi åter får röra oss mer under dagarna. Nu 2021 skulle jag inte orka mer tid vid datorn. Men gärna senare!

Lycka till alla bildningsledare, vad viktiga ni är! Det inser jag efter att ha skrivit ner min berättelse här på tema bildning. Minns ledarna och deltagarna mer än studiematerialet: Stämningen, samtalen. Kanske är det det som är bildning?